Ekologi

Vetenskap om växelspelet mellan organismer och den omgivande miljön.

Påverkan på organismen/växelspelet sker via:

• Abiotiska faktorer (icke levande) faktorer. T.ex nederbörd/vattentillgång, temperatur, ljusmängd, surhetsgrad (pH), näringstillgång.
• Biotiska faktorer, dvs andra organismer direkt eller indirekt. T.ex direkt predation (bli uppäten/bli infekterad), konkurrens.

 Ekosystem = organismsamhället + abiotiska miljön.

• Ekosystemet är dynamiska dvs ständigt föränderliga.
• Abiotiska och biotiska faktorer förändras över hela året/dygnet/timmar.

Individerna: föds/åldras/dör.

Individer är del i så kallade populationer, ett antal individer av samma art.

Populationen: ökar/minskar/försvinner.

Nativitet = födelsetal +

Mortalitet = dödstal -

Immigration = +

Emigration = -

Arter förändras i evolution, en fråga om tid.

Olika arter har olika "krav" på sin livsmiljö. T.ex vattentillgång, närsaltstillgång, temperatur.

Uppfylls inte "kraven" utsätts organismen för stress, förmågan att mostå stress beror på till viss del på det genetiska materialet hos individen.

Extrema fall av stress kan individen dö.

Olika organismer har olika temperaturreglering:

• Växelvarma djur, har ungefär samma temperatur som sin omgivning, t.ex ormar, grodor, fiskar.
• Jämnvarma: fåglar 40°C, människan 37°C.

Hur klara vintern (temperatur, stress)?

• Flyttar
• Fettlager/päls
• Lagra föda
• Gå i ide/dvala
• Växter: övervintra som frö; öka sockerhalten i barr; fäller löv
• Övervintra som ägg/puppa

Kretslopp och flöden:

• Energi flödar, energi kan varken nyskapas eller förbrukas.
• Solens energi är den energi som (nästan) alla organismer på jorden är beroende av. Solenergi binds i organiska molekyler. Dött material bryts ner av svampar, bakterier. Bryter ner molekylen och bygger upp nya.

• Fotosyntes utförs av gröna växter, alger och vissa bakterier.  
• Respiration (cellandning) utförs av nästan alla levande organismer (vissa bakterier och svampar behöver inte/kan inte använda syrgas)

Alla atomer (salter, organismer

Atomens uppbyggnad

Atomen består av:

protoner, p⁺

neutroner, n

elektroner, e^-

Atomkärna som omges av ett elektronhölje innehåller nukleoner (kärnpartiklar):

protoner, P⁺, positivtladdade, +1

neutroner, n, oladdade

P⁺och n har ungerfär samma massa ≈ 1,67*10^-24 g .

Elektronhöljet innehåller elektroner, e^- negativt laddade -1.

Elektronens, e^- , massa 1/1840 av p⁺ massa ~9,11*10^-2~8 g .

En atom har alltid lika många elektroner som protoner.

Kemi är läran av materia.

Grunämne: Består av ett slags atomer.

Kemisk förening: Består av flera slags atomer.

Skillnad på homogen och heterogen blandning:

I en homogen blandning kan de olika beståndsdelarna inte urskiljas, ex vatten, salt, mässing, luft.

I en heterogen blandning kan de olika beståndsdelarna urskiljas, ex granit, salt och sandblandning.

Skillnad på blandning och kemisk förening:

En blandning består av två eller flera rena ämnen som har kvar sina egenskaper.

En kemisk blandning är ett rent ämne med andra egenskaper än de ingeående grundämnena.

Rena ämnen kan föekomma i olika aggregationsformer:

Fast - s

Flytande - l

Gas - g

Ex.

H2O (s) is

H2O (l) vatten

H2O (g) vattenånga

Kemiska tecken:

Alla grundämnen har ett kemiskt tecken som oftast är en förkortning (en stor bokstav eller en stor + 1 liten bokstav) av ämnets latinska eller grekiska namn.

Ex.

S = svavel = sulfur

C = kol = carbonium

N = kväve = nitrogenium

O = syre = oreginium

Cu = koppar = cuprum

Fe = järn = Ferrum