Pluggano.se (olika flikar om biologi, fysik och kemi)

Naturlikt.se (olika filmer om vardagenskemi kurs)

 www.tefy.se  (mp3-filer på allt i tefy 2)

Det finns kolatomer i luften, i makren och i det mesta vi äter. Våra kläder, skor, plastpåsar, bensin, mobiltelefoner och vår mat innehåller också kolatomer. Ja, till och med vår kropp består av kol, ungefär 14 kilo!!!

Rent kol finns i tre former - grafit, diamant och fulleren

Hu kan kol ha så olika egenskaper? Grafit är mjukt, diamant är hårt och fulleren har så intressanta egenskaper att de kan bli framtidens material.

Kolväten består av kol och väte

Bensin, gasol, fotogen, biogas, naturgas och asfalt är vanliga kolväten. Det gemensamma för alla kolväten är att de är uppbyggda av kolatomer och väteatomer.

Fossila bränslen är gammal kol

Stenkol, naturgas och olja kallas också fossila bränslen. Ordet "fossil" talar om att de bildades för miljontals år sedan. Det finns enorma mängder fossila bränslen, med det finns en gräns för hur mycket man kan ta upp ur marken.

_______________________________________________________________________________________

Asfalt: Kolväte med hög molekylvikt. Används som vägbeläggning eller på tak.

Bensin: Blandning av flytande kolväten. Till stor del rör det sig om grenade och ringformiga kolväten.

Diamant: Form av grundämnet kol, där miljontals kolatomer sitter ihop i ett nätverk. Världens hårdaste ämne.

Fossila bränslen: Bränslen som är bildade av växter och djur som levde för miljontals år sedan (fossil).

Fulleren: Form av grundämnet kol där kolatomerna håller ihop till stora molekyler så att de till exempel liknar fotbollar.

Grafit: Form av grundämnet kol. Består av ringar med sexkolatomer som sitter ihop till skikt. Grafit leder elektrisk ström och ingår tillsammans med kaolin i blyerts.

Kolväten: Kemiska föreningar som består av kol och väte Kolkedjorna kan vara raka, grenade eller i form av ringar. Kan vara mättade eller omättade.

Mättade kolväten: Kolväten med enbart enkelbindningar (det kan inte innehålla fler väten).

Omättade kolväten: Kolväte med en eller flera dubbel- eller trippelbindningar.

Acetylen:

Gas som används vid svetsning och skärning av metaller. Formel C2H2. Annat namn: etyn.

Acetylsalicylsyra:

Smärtlindrande och febernedsättande ämne. Finns tex i Magnecyl.

Ackumulator:

Se laddningsbart batteri.

Aerosol:

Blandning av vätska och gas, eller fast ämne och gas, där vätskan eller det fasta ämnet bärs av gasen.

Alkalisk:

Se basisk.

Alkan:

Kolväte med bara enkelbindingar.

Alkemi:

Läran om hur man framställer guld av oädla metaller; grunden för den moderna kemin.

Alken:

Kolväten med en eller flera dubbelbindningar.

Alkohol:

Kolföreningar som bildas genom att en eller flera väteatomer i ett kolväte byts ut mot hydroxidgrupper (OH-grupper).

Alkyn:

Kolväte med en eller flera trippelbindningar.

Amalgam:

Fast eller flytande legering mellan kvicksilver och andra metaller.

Aminosyror:

Byggstenar i proteiner.

Analys:

Att ta reda på vilka byggstenar som finns i ett ämne och eventuellt hur mycket som finns av var och en av den.

Anod:

Den elektrod som är bunden till pluspolen hos en spänningskälla och som tar emot elektroner.

Antändningstemperatur:

Den temperatur som krävs för att ett ämne ska börja brinna.

Asfalt:

Kolväte med hög molekylvikt. Används som vägbeläggning eller på tak.

Atmosfären:

Skiktet av luft runt jorden.

Atomer:

De byggstenar som alla ämnen är byggda av.

Atomnummer:

Antalet protoner i en atomkärna.

1) En dödskalle.

2) Vatten.

3) Spola rikligt med vatten.

4) Färg, lukt och smak. Ättikan är färglös, luktar ättika och smakar surt. Hallonsaften är färgad, luktar hallon och smakar sött.

5) Metallerna är bra ledare av värme och elektricitet. Metallytan är ofta hård och glänsande.

6) En lösning är klar och genomskinlig. En slamning är grumlig.

7) Man ska vädra ordentigt.

8) Syre och kväve.

9) a) Koksalt (natriumklorid).

    b) Man utvinner salt genom att stänga in saltvattnet i stora, grunda bassänger, så kallade saliner. När vattnet efter ett tag har avdunstat så kan saltet som finns kvar på bottnen på bassängerna samlas upp.

10) a) Olja.

      b) Latex.

11) Fast, flytande och gas.

12) Det övergår till fast form.

13) Järn.

14) a) Den temperatur då ett ämne kokar (övergår från flytande till form till gas).

      b) Den temperatur då ett ämne smälter (övergår från fast form till flytande).

15) Förtunning, lacknafta, bensin.

16) a) Vatten.

      b) Bensin, lacknafta.

17) a) En legering består av två eller flera metaller som smälts samman.

      b) Brons, lödtenn, mässing, nysilverm rostfritt stål.

18) a) Legeringar.

      b) Brons, lödtenn, nysilver.

19) Använd magnet. Endast kulan av järn är magnetisk.

20) Smältning.

21) a) Lösningen har blivit mättad.

      b) Varma lösningen. Häll i mer vatten.

22) Bubblor av koldioxid stiger upp mot ytan.

23) a) Båda är fasta ämnen. De löser sig i vatten.

      b) Smaken.

24) Glykol har lägre fryspunkt än vatten. Glykolen gör att blandingens fryspunkt sänks till långt under 0 (noll) grader.

25) Destillering, filtrering, indunstning och sedimentering.

26) Den blir först flytande och om den kyls ytterligare blir den fast.

27) Gaser löser sig lättare vid högt tryck och låg temperatur.

28) a) Vattenångan blir vatten (flytande form).

      b) Temperaturen måste sänkas.

29) Kondensering.

30) a) De uppslammade partiklarna.

      b) Om man tänker sig en bägare så kan man hälla det förorenade vattnet i bägaren och låta den stå en stund. Efter ett tag har de olösta partiklarn sjunkit till botten, sedimentering. Sen för man försiktigt över det renade vattnet utan att få med botten satsen i en annan bägare, dekantering.

      c) Destillering.

31) Destillering. När man destillerar häller man vätskan som skal renas i en behållare och värmer upp så att det kokar. Ångan som blir när man kokar strömmar ut genom ett rör där den kyls ner och övergår till vätska igen. I behållaren stannar salter och andra partiklar kvar.

32) En blanding av två vätskor som inte kan lösa sig i varandra.

33) Koldioxid, vattenånga och ädelgaser.

34) Nej. Ämnena som är lösta i en vätska kan inte tas bort genom filtrering.

35) Om man vill får bort partiklar i vätska kan man filtrera. Då häller man vätskan genom ett filter som vanligast är  gjort av papper. I filtret stannar de flesta partiklarna kvar medans vätskan går igenom.

36) Ja. Fiskarna tar upp syre ur vattnet genom sina gälar.

37) Man låter vattnet passera olika galler osm tar bort de grövsta föroreningar, som t.ex plastpåsar, toapapper m.m Efter detta leds vattnet in i sedimenteringsbassänger där de små partiklarna antingen sjunker till botten eller flyter upp till ytan. Vill man veta mer kan man gå in på Wikipedias sida om Reningsverk.

38) Ämnena löser sig i vattnet.

1) Vad föreställer varningsymbolen för giftiga ämnen?

2) Lacknafta och förtunning är exempel på lösningsmedel. Nämn namnet på vårt vanligaste lösningsmedel.

3) Du har fått några droppar av ett frätande ämne på dina händer. Vad ska du då göra?

4) Du har två glas. Du vet att det ena innehåller utspädd ättika och det andra hallonsaft. Nämn tre egenskaper hos vätskorna som gör att du kan avgöra vilket glas som innehåller utspädd ättika.

5) Nämn tre egenskaper som är typiska för metaller.

6) Hur kan man på en vätskas utseende avgöra om det är en lösning eller en slamning?

7) Vad ska man tänka på, när man använder lösningsmedel som lacknafta och förtunning inomhus?

8) Vilka två gaser består luft huvudsakligen av?

9) a) Vilken produkt får man från saliner?

    b) beskriv hur det går till.

10) Nämn en viktig råvara vid framställning av
      a) Plast.

       b) Bildäck.

11) Nästan alla ämnen kan förekommai tre olika former. Vilka är de tre formerna?

12) Vad händer med ett flytande ämne om det kyls ner tillräckligt mycket?

13) Du har ett strot antal små metallbitar av koppar, aluminium, silver, järn och bly. Vilket eller vilka av dessa ämnen kan du sortera bort med hjälp av en magnet?

14) a) Vad menas med ett ämnes kokpunkt?

      b) Vad menas med ett ämnes smältpunkt?

15) Nämn en vätska som kan användas för att ta bort oljefläckar.

16) Du har fått en fläck på dina kläder. Den ser ut som en vanlig smutsfläck av jord, men det kan också vara en asfaltsfläck.
      a) Vilket lösningsmedel bör du pröva först?

      b) Nämn ett lösningsmedel du kan pröva i andra hand.

17) a) Vad menas med en legering?

      b) Ge två exempel på legeringar.

18) a) Vad kallas ämnen som rostfritt stål och mässing med ett gemensamt namn?

      b) Ge yttterligare exempel på sådant ämne.

19) Du har två målade kulor. Den ena är av järn och den andra av bly. Hur kan du göra för att enkelt ta reda på vilken av kulorna som är av järn?

20) Vad kallas motsatsen till stelning?

21) Du håller salt i vatten och rör om. Du fortsätter att hälla i mer salt ända tills du får en bottensats av salt.
      a) Vad har då hänt med lösningen?

       b) Vad kan du göra för att kunna lösa mer salt?

22) När du öppnar en läskedrycksflaska märker du om drycken är kolsyrad elelr inte. Hur märker du det?

23) Både socker och salt har vita kristaller.
      a) Nämn en annan egenskap som är densamma för båda ämnena.

       b) Nämn en egenskap som skiljer ämnena åt.

24) Vilken egenskap hos glykol gör att man blandar den med vatten i bilens kylarsystem?

25) Nämn namnen på fyra olika sätt att separera (skilja ut) beståndsdelarna i en vätska.

26) Vad händer med luft om den kyls ner tillräckligt mycket?

27) Många gaser löser sig i vatten. Nämn två saker som inverkar på hur lätt en gas löser sig.

28) a) Vad menas med att vattenånga kondenseras?

      b) Vad måste ske med vattenångans temperatur för att ångan ska kondenseras?

29) Vad kan sägas vara motsatsen till ångbildning?

30) Du har en bägare med vatten som dels är förorenat av upplammade jodpartiklar, dels av salter som är lösta i vattnet.
     a) Vilken av de båda föroreningarna kan man få bort genom sedimentering och dekantering?

     b) Beskriv hur detta går till.

     c) Nämn namnet på en reningsmetod som kan användas för att få bort den andra föroreningen.

31) Beskriv en metod som kan användas för att framställa destillerat vatten.

32) Vad menas med emulsion?

33) De två viktigaste ämnena i luft är kväve och syre. Nämn två andra beståndsdelar i luft.

34) Drickfärdigt te har en brunaktig färg. Kan man få bort färgen genom filtrering? Motivera ditt svar.

35) Beskriv kortfattat hur filtrering går till.

36) Vissa gaser löser sig i vatten. Tillhör syre de gaserna? Motivera ditt svar med ett exempel från naturen.

37) Beskriv kortfattat hur avloppsbatten renas i våra reningsverk.

38) Vad händer med kaffebönornas lukt- och smakämnen när du kokar kaffe?

Ekologi

Vetenskap om växelspelet mellan organismer och den omgivande miljön.

Påverkan på organismen/växelspelet sker via:

• Abiotiska faktorer (icke levande) faktorer. T.ex nederbörd/vattentillgång, temperatur, ljusmängd, surhetsgrad (pH), näringstillgång.
• Biotiska faktorer, dvs andra organismer direkt eller indirekt. T.ex direkt predation (bli uppäten/bli infekterad), konkurrens.

 Ekosystem = organismsamhället + abiotiska miljön.

• Ekosystemet är dynamiska dvs ständigt föränderliga.
• Abiotiska och biotiska faktorer förändras över hela året/dygnet/timmar.

Individerna: föds/åldras/dör.

Individer är del i så kallade populationer, ett antal individer av samma art.

Populationen: ökar/minskar/försvinner.

Nativitet = födelsetal +

Mortalitet = dödstal -

Immigration = +

Emigration = -

Arter förändras i evolution, en fråga om tid.

Olika arter har olika "krav" på sin livsmiljö. T.ex vattentillgång, närsaltstillgång, temperatur.

Uppfylls inte "kraven" utsätts organismen för stress, förmågan att mostå stress beror på till viss del på det genetiska materialet hos individen.

Extrema fall av stress kan individen dö.

Olika organismer har olika temperaturreglering:

• Växelvarma djur, har ungefär samma temperatur som sin omgivning, t.ex ormar, grodor, fiskar.
• Jämnvarma: fåglar 40°C, människan 37°C.

Hur klara vintern (temperatur, stress)?

• Flyttar
• Fettlager/päls
• Lagra föda
• Gå i ide/dvala
• Växter: övervintra som frö; öka sockerhalten i barr; fäller löv
• Övervintra som ägg/puppa

Kretslopp och flöden:

• Energi flödar, energi kan varken nyskapas eller förbrukas.
• Solens energi är den energi som (nästan) alla organismer på jorden är beroende av. Solenergi binds i organiska molekyler. Dött material bryts ner av svampar, bakterier. Bryter ner molekylen och bygger upp nya.

• Fotosyntes utförs av gröna växter, alger och vissa bakterier.  
• Respiration (cellandning) utförs av nästan alla levande organismer (vissa bakterier och svampar behöver inte/kan inte använda syrgas)

Alla atomer (salter, organismer

Atomens uppbyggnad

Atomen består av:

protoner, p⁺

neutroner, n

elektroner, e^-

Atomkärna som omges av ett elektronhölje innehåller nukleoner (kärnpartiklar):

protoner, P⁺, positivtladdade, +1

neutroner, n, oladdade

P⁺och n har ungerfär samma massa ≈ 1,67*10^-24 g .

Elektronhöljet innehåller elektroner, e^- negativt laddade -1.

Elektronens, e^- , massa 1/1840 av p⁺ massa ~9,11*10^-2~8 g .

En atom har alltid lika många elektroner som protoner.

Kemi är läran av materia.

Grunämne: Består av ett slags atomer.

Kemisk förening: Består av flera slags atomer.

Skillnad på homogen och heterogen blandning:

I en homogen blandning kan de olika beståndsdelarna inte urskiljas, ex vatten, salt, mässing, luft.

I en heterogen blandning kan de olika beståndsdelarna urskiljas, ex granit, salt och sandblandning.

Skillnad på blandning och kemisk förening:

En blandning består av två eller flera rena ämnen som har kvar sina egenskaper.

En kemisk blandning är ett rent ämne med andra egenskaper än de ingeående grundämnena.

Rena ämnen kan föekomma i olika aggregationsformer:

Fast - s

Flytande - l

Gas - g

Ex.

H2O (s) is

H2O (l) vatten

H2O (g) vattenånga

Kemiska tecken:

Alla grundämnen har ett kemiskt tecken som oftast är en förkortning (en stor bokstav eller en stor + 1 liten bokstav) av ämnets latinska eller grekiska namn.

Ex.

S = svavel = sulfur

C = kol = carbonium

N = kväve = nitrogenium

O = syre = oreginium

Cu = koppar = cuprum

Fe = järn = Ferrum